Idag på förmiddagen lämnade jag in vår ansökan om kommunal borgen på rådhuset i Säter. Nu kan vi bara hålla tummarna att vi får ansökan beviljad vid nästa kommunfullmäktige den 11 april.

Så har vi passerat Söndag den 6/3 och det fullkomligt rasade in medlemmar de sista dagarna. Just nu har vi 182 anslutningar i området och det kommer förmodligen tillkomma några fler via ex.vis lillstugor som blivit förbisedda men som man nu inser ska ha en egen anslutning.

Om du har en lillstuga eller någon annan form av annat hushåll på samma fastighet som huvudanslutningen så kommer det finnas en möjlighet att skaffa en extraanslutning till det hushållet. Priset för en extraanslutning är oftast hälften eller mindre av vad huvudanslutningen kostar.

Som exempel så tar Österby fiber 25.000:- för huvudanslutningen och 7500:- för extraanslutningar.

Fördelen med en extraanslutning är att den som bor i ex.vis en lillstuga kan välja vilka tjänster den vill nyttja vilket inte fungerar om man delar på huvudanslutningen. Man ska inte glömma säkerheten heller eftersom den som står för huvudanslutningen är den som står som ansvarig för abonnemanget och har man otur med en hyresgäst som gör något brottsligt via anslutningen så leder spåret till huvudanslutningen. Man kan jämföra det med att dra en förlängningssladd från ens telefonjack till grannen och låta dem ringa med sitt nummer.

Anslutning av bostad.

En fiberslang från föreningens kopplingsskåp till skarvboxen på din fastighet.

Kostnad: Full anslutningskostnad

Anslutning av 1 bostad och ytterligare byggnader på en fastighet, till exempel lillstuga eller ladugård.

En fiberslang från föreningens kopplingsskåp till skarvbox. Därefter ansluts ytterligare byggnader från skarvbox till skarvbox. Denna anslutningsvariant kan gälla nyanslutning eller senare anslutning av t.ex. lillstuga.

Kostnad: Full anslutningskostnad för första huset och 50% eller mindre för extranslutningen

Anslutning av 2 eller flera bostäder på en fastighet.

Två eller flera fiberslangar från föreningens kopplingsskåp till skarvboxarna på respektive bostad. Krav för att t.ex. kunna avstycka någon av bostäderna.

Kostnad: Full anslutningskostnad för varje bostad

Anslutning av 2 eller flera lägenheter på en fastighet.

En fiberslang från föreningens kopplingsskåp till skarvbox. Fastighetsägaren installerar fiberkabel från skarvboxen till uttagsboxarna i lägenheterna.

Kostnad: Full anslutningskostnad för första skarvboxen sedan tillkommer en lägre kostnad, uppskattningsvis 2000-5000:- per lägenhet.

Kontakta admin@ogfiber.se (Fredrik) om du har några frågor kring detta eller vill ansluta ett till hushåll på din fastighet.

SISTA DAGEN ATT HOPPA PÅ FIBERTÅGET

ÖSTRA GUSTAFS FIBERNÄTVERK

Söndag den 6/3 är sista dagen för att anmäla sig som medlem i fiberföreningen och därmed få 60% av anslutningskostnaden i bidrag. Efter det kommer nya medlemmar få betala samma insats som medlemmarna + den faktiska kostnaden för grävning, fiberblåsning, inkoppling osv. till närmaste kopplingspunkt.

För var tionde fastighet som tillkommer idag söndag så sjunker anslutningskostnaden med ca. 1000 kronor för var och en av våra medlemmar.

Sannolikt ökar värdet på fastigheten med en fiberanslutning och garanterat minskar värdet den dagen man ska sälja och möjliga köpare frågar vad det kommer kosta att ansluta fastigheten till fibernätverket. Att de nya ägarna i vissa fall måste invänta 4 st andra fastigheter innan kommunikationsoperatören tycker det är värt besväret med inkoppling gör ju inte saken bättre.

På mötet i Nybo i söndags så pratade vi en del om att det ev. skulle finnas en möjlighet att förbereda sin fastighet för en framtida anslutning men inte ansluta fullt ut i dagsläget.

Jag har tittat på upplägget i några andra föreningar och det ser lite olika ut.

• Man kan få tomslang fram till tomtgränsen så i framtiden när någon vill ansluta fastigheten till fibernätverket handlar det bara om att skarva slangen, gräva på den egna tomten och bekosta inkopplingen från kopplingsskåp till fastighet. I det här alternativet brukar det inte utgå några månadsavgifter men ev. krävs årlig medlemsavgift (100kr) till föreningen.

• Ett annat alternativ är att man förbereder hela vägen in i fastigheten men ansluter inga tjänster, en så kallad vilande anslutning. Här får man en färdig anslutning som bara är att aktivera den dagen man vill börja nyttja nätet. Årlig medlemsavgift (100kr) och månadsavgift (ca. 50kr) som ska täcka avskrivning och underhåll i fibernätverket är sannolikt det som krävs med det här alternativet.

Det första alternativet ovan blir förmodligen 3-5000kr billigare initialt men den dagen man ska ansluta fastigheten tillkommer minst samma summa.

I det andra exemplet betalar man precis samma summa som alla andra medlemmar i föreningen men slipper höga kostnader när man vill börja nyttja fibern.

Inget av de här alternativen är något som det finns beslut om i vår förening men jag ser det som ett bra alternativ där alla fastighetsägare i området får en möjlighet att ta del av bidragspengarna. Man framtidssäkrar sin fastighet samtidigt som man bidrar till en levande landsbygd där vi har samma förutsättningar som i stan.

Vilket av alternativen vi ska välja i vår förening eller om det ska se ut på något annat sätt är något vi får diskutera förutsatt att vi får tillräckligt med medlemmar för att genomföra projektet. I slutändan ska dessa ”vilande anslutningar” inte på något vis höja kostnaderna för övriga medlemmar så det är helt rättvist för alla.

Oavsett om du vill ha en vilande anslutning eller en aktiv så krävs det att du blir medlem nu, innan söndag, ångra dig kan du göra ända tills du undertecknat ett anslutningsavtal.

Självklart vill jag framtidssäkra min fastighet!

Idag plingade det till i mailboxen och där låg en registrering av en användare på den här sidan. Man kan ju bli medlem på sidan för att kunna kommentera och få meddelanden när något nytt blir publicerat.

Bra tänkte jag, där har vi snart en till medlem i föreningen.

En liten stund senare ringde det på mobilen och en farbror presenterade sig och berättade att han hade lite problem med att hitta vart han skulle fylla i medlemsansökan. Jag guidade honom över telefon till medlemsfliken och vi sa hej då!

Efter en stund så ringde det han igen, nånting blev fel när han klickade på sänd och vi gick tillsammans genom formulärets olika fält och det visade sig att han missat ett. Han tyckte jag borde ordna större text för de som ser lite sämre. Nu fungerade det att skicka medlemsansökan och vi sa hej då igen.

Efter en stund kom medlemsansökan i mailboxen och jag märkte att han fyllt i sitt personnummer fel, lätt hänt tänkte jag och tänkte korrigerar felet själv genom att söka upp när han var född.

Det visade sig att personnumret var korrekt ifyllt men jag hade inte väntat mig att en 95-åring skulle vara så pigg och datorvan som den jag talat i telefonen med.

Så där har vi garanterat föreningens äldsta medlem, och jag är otroligt imponerad och glad att han vill vara med!

Så här skriver Telia på sin sida som handlar om hur de ska avsluta det fasta telenätet:

DET HÄR ÄR FRAMTIDENS NÄT

Den snabba digitaliseringen i samhället är en del av vardagen för de flesta av oss. Snabb och stabil uppkoppling med hög kapacitet blir allt viktigare både där vi bor, arbetar och rör oss.

Delar av det gamla kopparnätet lever inte längre upp till dagens behov av driftsäkerhet och kapacitet. Telia fortsätter därför arbetet med att modernisera och bygga ut näten för att kunna leverera nya och avancerade digitala tjänster till våra kunder. Samtidigt går vi över till modernare lösningar och framtidssäker teknik, främst via fiber eller mobilnäten.

Det innebär att vissa kunder som idag får tjänster levererade via gamla delar av kopparnätet istället kommer att erbjudas nya, moderna och framtidssäkra lösningar via Telia eller annan operatör.

Moderna och framtidssäkra lösningar innebär för oss på landsbygden att vi ”får” en fast telefoni ansluten via mobilnätet och våra ADSL-anslutningar byts ut mot mobilt bredband.

Listan som avhandlar vilka orter som står på tur att få ta del av FRAMTIDENS NÄT uppdateras med jämna mellanrum och med stor sannolikhet är vi snart där……i framtiden!

Om framtidens nät på Telias hemsida

Listan över orter där kopparnätet stängs ner

Jag får höra argumentet om att ”vi har ju mobilt bredband och det fungerar jättebra” med jämna mellanrum och det vet jag att det gör, just nu!

Här på landsbygden ansluter vi till 4G över 800 MHz-bandet. Ju lägre MHz desto längre räckvidd har masten, nackdelen är att hastigheten i nätet sjunker ju lägre MHz man använder sig av.

I tätbebyggda områden satsar operatörerna därför på högre MHz (1800 och 2600) för där har de möjlighet att sätta masterna tätt.

Man kan tänka sig de olika MHz-banden som olika kurviga vägar mellan Säter och Mora.

800Mhz-vägen är smal och väldigt krokig men på vägen till Mora täcker vi stora områden, det går tyvärr inte så fort på den här vägen då vi måste ta såna stora svängar.

Men om vi tar 2600MHz-vägen behöver vi inte ta så stora svängar och resan går därför fortare men området vi täcker in på vägen är inte så stort. För att täcka in samma område som 800Mhz-vägen behöver vi bygga ett flertal 2600MHz-vägar.

Ovan är mitt försök att förklara hur det mobila bredbandet byggs ut på landsbygden, man använder självklart det lägre 800MHz-bandet eftersom det täcker störst yta per mast.

Nästa problem med 4G uppstår när vi är fler som vill använda masten samtidigt. Vi vet att masterna här på landsbygden har en teoretisk max hastighet av 50 Mbit/s. Som användare kan man komma i närheten av den hastigheten om man är ensam användare av masten och väldigt nära.

För att ta Telia som exempel så har de köpt licenser för att uppta en viss del av utrymmet i 800Mhz-bandet. Man kan tänka sig att de har 30 kanaler från masten till oss användare. Det fungerar rätt bra fram tills den 31 användaren ansluter. Användare 31 måste då låna utrymme av de 30 första som anslutit till masten. Det är det här som händer på kvällar och helger när många använder sitt mobila bredband samtidigt. Vi har då 31 användare som delar på 50Mbit/s men där utrymmet för att sända mellan mast och användare är proppfullt, man får dela på både hastighet och kanal till masten. När så 50 användare vill surfa samtidigt en eftermiddag är vi prestandamässigt tillbaks 15 år tiden, innan ADSL kom.

Det är inte så lätt att förklara på ett begripligt vis men det här var ett försök iaf!

Mobilt bredband är ett bra komplement till ett fast nät men det kan inte ersätta det i en överskådlig framtid.